Månad: september 2005

Fram till dess att regeringsbeslut har fattats och myndigheterna fått nya direktiv är det för tidigt för den som lever gömd att träda fram, skriver Ulla Hoffman (v) och Gustav Fridolin (mp) och redogör för vad som gäller i överenskommelsen i flyktingfrågan.

Ingen människa ska behöva leva gömd i Sverige. Den överenskommelse mellan vänsterpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna som presenterades på tisdagen är ett steg på vägen.

Även om vi inte lyckades genomdriva en allmän amnesti fick vi igenom en rad krav som är livsavgörande för flera tusen gömda flyktingar.

Vi vill, mot bakgrund av hur det emellanåt sett ut i media, betona att våra partier drivit detta arbete gemensamt, lika hårt och in i det sista tillsammans försökt och lyckats få igenom förbättringar. Ingen av oss bär större skuld för att vi inte nått ända fram, och ingen större ära av det vi trots allt uppnått.

Vi vill starkt understryka att fram tills regeringsbeslut har fattats och Migrationsverket och polisen fått nya direktiv är det för tidigt för den som lever gömd att träda fram. Vi anstränger oss nu för att ett sådant beslut skall tas så fort som möjligt.
Överenskommelsen innebär flera saker:

Alla barn och barnfamiljer som levt gömda i Sverige under lång tid eller som inte fått sina avvisningsbeslut verkställda ska garanteras en ny prövning enligt den nya lagen. Att de levt länge i Sverige kommer nu att tala till deras fördel.

Gömda flyktingbarn och deras familjer är en hårt utsatt grupp. Miljöpartiet och vänsterpartiet välkomnar att regeringen nu uppskattar att de flesta kommer att få stanna, och är beredd att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå det.

Alla människor som fått avvisningsbeslut som inte kunnat verkställas på grund av situationen i hemländerna ska tillåtas arbeta. Det tidigare systemet har förlamat och passiviserat människor. Rätt att arbeta betyder mycket för en människas värdighet.

Resultatet av det tidigare beslutet om de apatiska barnen ska granskas. Migrationsverket och utlänningsnämnden ska redovisa hur de tillämpat regeringens beslut och de tre partierna ska därefter vidta nödvändiga åtgärder för att intentionen bakom beslutet – att dessa svårt sjuka barn skall få stanna – säkerställs.

Pengar har avsatts till gömda barns skolgång, och hur det skall kunna gå till kommer nu att utredas. Efter det att beslut sedan fattats börjar rätten gälla, vilket FN:s barnkommitté krävt av Sverige.
En förstärkning sker av medlen till asylsökandes sjukvård så att fler skall kunna få bland annat kris- och traumabehandling.
Kommunerna ges resurser till sociala insatser för flyktingbarn.
Migrationsverket ges förstärkning för att förbättra kvaliteten på mottagningsverksamheten.

Beslutet att lägga ner utlänningsnämnden och underkänna den nuvarande asylprocessen borde innebära ett ansvar för dem som fått ta konsekvenserna av den bristande rättssäkerheten. Vi tycker fortfarande att detta ansvar heter amnesti. Vänsterpartiet och miljöpartiet står tillsammans med en växande rörelse enade i den kampen.

Amnestifrågan lever!

Ulla Hoffmann
2:a vice ordförande (v)
Gustav Fridolin
flyktingpolitisk talesman (mp)

/Kalle Larsson har skickat denna artikel och tar gärna emot frågor och kommentarer/

Israel ockuperar Palestina. Den israeliska ockupationen innebär daglig misär och förnedring för det palestinska folket. Det är en rasistisk kolonialpolitik som förs. En politik där palestinierna inte betraktas som människor utan utsätts för kollektiva bestraffningar. Israel kontrollerar palestiniernas liv.
Kontrollen används till ständiga övergrepp där människor trakasseras, palestinska hus jämnas med marken och den palestinska ekonomin krossas. Alltsedan 1948 trängs dessutom miljontals palestinier i flyktingläger under omänskliga förhållanden.

Konflikten handlar inte om två jämlika parter. Israel ockuperar Palestina och det palestinska folket behöver vår solidaritet i sin kamp för frihet.

Det palestinska folket behöver solidaritet i sin folkrättsligt och moraliskt legitima kamp mot Israels ockupation, Gång på gång har FN i resolutioner fördömt Israels ockupation, uppmanat ockupanten att dra sig tillbaka och förklarat de israeliska bosättningarna olagliga med hänvisning till Genévekonventionen. Dessutom har den internationella domstolen i Haag fördömt den mur som Israel just nu bygger på palestinsk mark och som skär rakt igenom det palestinska samhället. En mur som ä r8 meter hög och på sina ställen flera meter bred och som skiljer bönder från sina olivlundar, barn från sina skolor och familjer från sina släktingar.

Trots detta förmår inte den svenska regeringen ta ställning, trots detta fortsätter USA:s förbehållslösa stöd till Israel, Att Israel ostört tillåts bryta mot folkrätten och fortsätta sin ockupation är mer än ett hot mot palestinska liv, det är också ett hot mot oss alla, ett hot mot våra möjligheter att leva i en rättvis värld som styrs av andra principer än den starkes rätt.

När den svenska regeringen är tyst och lamslagen blir det upp till oss medborgare att sätta press på Israel. Att utöva sanktioner mot Israel som i 57 år har kommit undan med etnisk rensning, statsterrorism och ockupation är en av våra möjligheter att påverka. Vi måste bojkotta Israel.

Vad ska vi bojkotta?

Frukt och grönsaker: Jaffa, Carmel, Top
(kolla alltid ursprungsland när du handlar frukt och grönt)

Djupfryst mat: Hälsans Kök

Drycker: Soda Club, Konsums ekologiska läsk, Eldorado tomatjuice

Viner: Carmel, Golan Heights Winery

Hudvårdsprodukter; Ahava DSD

Sanitetsprodukter: Apotekets tampong normal, Coop X-tra tamponger

IT-produkter; WizLan, Checkpoint, RiT, RadGuard, Algorithic, Ossi Scandinavia AB

Håll även utkik efter streckkod 729 som är Israels landskod.

/Texten är hämtad från Ung Vänsters flygblad.
Se även www.bojkotta-israel.nu/

En uppgörelse om statsbudgeten för de kommande tre åren är klar. (Vissa textjusteringar återstår dock ännu i skrivande stund.)
Budgetens profil är arbete och välfärd. Den innehåller bland mycket annat ett antal satsningar för fler jobb, bl a i kommuner och landsting.

Det har tyvärr inte varit möjligt att få gehör för kravet på en allmän
amnesti i budgetförhandlingarna. Amnestifrågan är också en av orsakerna till att förhandlingarna tagit rekordlång tid den här gången, men motståndet har varit stenhårt. Vi driver frågan vidare tillsammans med den breda och växande folkrörelse som riktar sig mot den nuvarande asylpolitiken som upprätthålls av socialdemokrater och moderater. När det gäller flyktingars
situation, så har vi ändå kommit överens om vissa förbättringar, både för gömda och för andra asylsökande som befinner sig i Sverige.

Mer information kommer att komma senare, bland annat i samband med den presskonferens som vi har utlyst kl 12.45.

Pernilla Zethraeus,
partisekreterare

Vi erkänner. Vi lyckades inte i vårt försök att ta en genväg i amnestifrågan genom att driva förslaget i budgetförhandlingarna. Men vi har inte lagt oss för socialdemokraterna i flyktingpolitiken. Vi har inte backat från vårt krav om att genomföra en amnesti i anslutning till att den nya asylprocessen börjar gälla den 31 mars 2006.

Vi visste från början att det skulle bli mycket svårt att få igenom amnestikravet i budgetförhandlingarna. Att förhandla med socialdemokraterna om asyl- och flyktingpolitiken är många gånger som att tala med en vägg.

Vi är besvikna över resultatet men vårt parti har valt att ändå ställa sig bakom budgeten. Vi är övertygade om att ett sprucket budgetsamarbete inte hade lett till en mer human flyktingpolitik, och vi vet att det definitivt inte hade lett till en amnesti.

Om vi hade brutit samarbetet hade socialdemokraterna lagt fram sin budget själva. Den budgetlag vi har att rätta oss efter säger att hela budgeten ska tas i ett klubbslag. Det innebär att det inte är möjligt att säga nej till delar av den och ja till andra. Vi har alltså att ta ställning till helheten. Att det var möjligt för oss att ställa oss bakom budgetöverenskommelsen, beror enbart på att vänsterpartiet trots allt lyckades få igenom vissa viktiga förbättringar i budgeten på flyktingområdet.

Det är också viktigt att komma ihåg att när vi förra hösten lyckades övertyga socialdemokraterna om att lägga ner Utlänningsnämnden hade vi drivit frågan i budgetförhandlingar under tre år. Och då hade vi en majoritet av riksdagen bakom oss. När det gäller kravet på en allmän flyktingamnesti har socialdemokraterna valt att återigen bilda järnaxel med moderaterna. Men vi ger inte upp. Amnestifrågan lever.

På onsdag röstar riksdagen om den motion som kräver en flyktingamnesti. Bakom motionen står alla riksdagens partier utom moderaterna och socialdemokraterna. Därför pågår nu ett mycket viktigt arbete i hela landet för att förmå socialdemokratiska och moderata riksdagsledamöter att gå emot partipiskan, att rösta med sitt samvete och stödja motionen. Vi vet att det finns socialdemokrater och moderater som tycker som vi. Nu gäller det för dem att våga stå för det – och för deras partier att låta dem stå för det. Varför inte tillåta fri röstning?

Ni vet säkert att vänsterpartiet tillhör dem som starkast av alla riksdagens partier kämpar för en solidarisk flyktingpolitik. Vi tänker inte ge upp även om vi möter motgångar i förhandlingar med regeringen. Vi tänker inte ge upp även om vi skulle förlora omröstningen i riksdagen på onsdag. Vi tänker inte ge upp förrän vi har fått igenom en amnesti.

Den oheliga allians som socialdemokrater och moderater bildar i flyktingpolitiken, måste brytas. Vi är övertygade om att allt det arbete som kyrkor, folkrörelser, flyktingorganisationer och enskilda människor bedriver, är det som gör att vi slutligen får en amnesti. För varje människa som vi övertygar med våra argument, för varje person som vi får att sätta sitt namn på en lista, så kommer vi ett steg närmare målet.

Höstbudgeten innehåller till vår besvikelse inte något beslut om en generell amnesti. Däremot har vi nått framgång på en rad områden inom flyktingpolitiken:

– Vi har pressat den socialdemokratiska regeringen till att de som fått ett avvisningsbeslut men som av olika skäl inte kunnat verkställas ska få en ny prövning av verkställighetshinder i det nya system som börjar gälla den 31 mars 2006. Det gäller både de som bor på Migrationsverkets förläggningar och de som gömmer sig, men begränsas till barn och barnfamiljer. I den nya prövningen ska Migrationsverket särskilt ta hänsyn till hur länge barnen bott i Sverige, deras sociala situation och deras anknytning hit. Under tiden denna prövning sker ska det tidigare avvisningsbeslutet inte verkställas. Det betyder att barnfamiljer som gömmer sig kommer att kunna komma fram och kommer att omfattas av Migrationsverkets mottagandesystem.

– Vi har också fått igenom en förändring som innebär att personer som har fått ett avvisningsbeslut som inte kunnat verkställas på grund av omständigheter i deras hemländer får rätt att arbeta. De grupper detta gäller omfattar bl.a. irakier, afghaner och somalier.

– Vi har också nått framgång när det gäller de apatiska barnen. Migrationsverket och Utlänningsnämnden ska snarast redovisa hur regeringens vägledande beslut angående de apatiska barnen har tillämpats. Detta för att se till att beslutet får avsedd verkan – alltså att de apatiska barnen får stanna.

– Dessutom har vi fått igenom pengar till gömda barns skolgång och en förstärkning av medlen till asylsökandes sjukvård. Kommunerna ges resurser till sociala insatser för flyktingbarn och migrationsverket ges förstärkning för att förbättra kvaliteten på mottagningsverksamheten. I och med budgetöverenskommelsen ges också ökade medel till offentligt biträde. Detta innebär förbättrade möjligheter till advokathjälp i den nya asylprocess som börjar gälla nästa år.

Vi vill också påminna om de tidigare amnestibeslut som vi drivit igenom, bland annat den förra barnamnestin. Det beslutet drevs inte igenom från en dag till en annan utan föregicks av mycket arbete från flyktingorganisationer och några av riksdagens partier. Därför är det viktigt att ingen nu ger upp utan fortsätter kampen. Det är också viktigt att vi inte börjar slåss inbördes. Det tjänar bara de främlingsfientliga krafterna på.

Skulle miljöpartiet välja att inte stödja budgeten beklagar vi detta. Vi känner miljöpartiet som varma anhängare av en human flyktingpolitik, och kommer att fortsätta att betrakta dem som allierade i kampen.

Vi ger inte upp. Amnestifrågan lever!

Lars Ohly, ordförande i Vänsterpartiet
Ulla Hoffmann, 2:e vice ordförande i Vänsterpartiet
Kalle Larsson, flyktingpolitisk talesman i Vänsterpartiet