Äntligen har riksdagen fattat beslut om den tillfälliga utlänningslagen. Igår ställde sig 150 ledamöter bakom lagen och endast 39 ledamöter var emot. Resterande lade ner sina röster. Lagen är en övergångsregel mellan två lagstiftningar, den gamla som gäller nu och den nya som träder ikraft den 31 mars 2006, då också utlänningsnämnden läggs ner och vi får en ny instans- och processordning för utlänningsärenden. Vi har arbetat hårt för att få till stånd ett nollställningsbeslut. Som ni vet fick vi inte – trots ett massivt utomparlamentariskt stöd – något gehör för det hos socialdemokraterna eller moderaterna. Den tillfälliga lagen är dock ett steg i rätt riktning. Viktigt är att komma ihåg att även om beslutet togs den 9 november så träder inte lagen i kraft förrän den 15 november.

Många har frågor kring lagen, dels vilka grupper som kommer att omfattas men också sådana frågor som hur många ”några år” är och hur man ska göra för att få en ny prövning.

De som omfattas är de som har fått avslag på sina ansökningar före den 15 november och som av olika skäl inte kunnat avvisas, dvs. har det som kallas verkställighetshinder. Det handlar om människor som finns antingen i Migrationsverkets register eftersom besluten inte hunnit verkställas eller i polisens register, dvs. människor som lever gömda. Det handlar också om de som har fått avslagsbeslut men där avvisning inte kan ske med tvång, t.ex. irakier, somalier, afghaner, statslösa palestinier m fl.

Alla som efter den 15 november och fram till den 31 mars 2006, då den nya lagen träder i kraft, får ett avslag från utlänningsnämnden har också en möjlighet att få en ny prövning enligt den tillfälliga mer generösa lagen. Rätten till offentligt biträde kvarstår förstås om det inte kan antas att ett biträde inte behövs. Syftet med övergångsreglerna är att de flesta som omfattas ska få stanna, vilket gör att behovet av biträde blir mindre.

Alla med avslagsbeslut, både gömda och avvisningshotade, kommer att kunna göra en ansökan enligt de nya bestämmelserna. Men möjligheten till ett positivt beslut finns främst för barnfamiljer som varit här länge och för personer med verkställighetshinder där det inte går att skicka tillbaka någon till hemlandet med tvång. Om man inte kan styrka sin identitet eller göra den sannolik – och där krävs att personen ska ha gjort vad som skäligen kan krävas för att medverka till att identiteten fastställs – riskerar man att få ett tillfälligt uppehållstillstånd.

När man har levt gömd i mer än fyra år efter avslagsbeslutet preskriberas avslagsbeslutet. Dessa personer omfattas inte av den tillfälliga lagstiftningen. Men de kan söka asyl på nytt hos migrationsverket när den nya lagen och det nya systemet träder i kraft, dvs. det kommer att bli möjligt att överklaga till migrationsdomstolarna. Enligt den tillfälliga lagen är det förbjudet att fatta ett beslut om omedelbar verkställighet i dessa ärenden och de tre partierna skriver i betänkandet att en person vars ärende är preskriberat ska inte heller kunna tas i förvar därför att han eller hon varit gömd.

I lagen finns fyra grunder för bedömningen och de ska betraktas var för sig.
1. Det finns skyddsbehov
2. Det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villiga att ta emot utlänningen
3. Det finns medicinska hinder mot att verkställa beslutet
4. Det annars skulle vara humanitärt angeläget

Vad gäller ”humanitärt angeläget” i punkt 4 skall man särskilt ta hänsyn till om personen har vistats i Sverige under lång tid och då ska även sådan tid som man levt gömd i Sverige räknas. Migrationsverket ska också beakta om avvisnings- eller utvisningsbeslutet bedöms inte kunna verkställas med tvång på grund av hur förhållandena är i mottagarlandet. Den tredje omständigheten som migrationsverket ska beakta är barns sociala situation, hur länge barnet har varit i Sverige liksom barnets anknytning till Sverige liksom risken för att barnets hälsa och utveckling skadas. Att det står ”liksom” mellan varje omständighet är för att poängtera att det räcker med en av dessa omständigheter vad gäller barn.

Det var viktigt för oss att få bort ”humanitetens krav” eftersom många av de beslut som tagits verkligen inte handlar om humanitetens krav. Vi ville därför få bort den gamla praxisen och det går endast om man ändrar lagen. Nu står det ”humanitärt angeläget” istället och i motionen skriver de tre partierna: ”Begreppet (humanitärt angeläget) får nu en mer vidsträckt betydelse i synnerhet genom att de hänsyn som normalt skall tas till intresset av att upprätthålla en reglerad invandring inte skall göras i samma utsträckning.”

Om det befaras att en person kommer att begå terroristbrott kan Migrationsverket vägra uppehållstillstånd. Detsamma gäller om den som söker har brottslighet även i förening med annan misskötsamhet.

Tiden som man varit i Sverige blir betydelsefull. Det finns inte någon absolut tidsgräns utan vi säger ”några år”. Det finns inte någon skillnad mellan legal tid och gömd tid utan all tid ska räknas. Det blir förstås viktigt att kunna visa hur länge man befunnit sig i Sverige. Vi vet ännu inte vilka krav som Migrationsverket kommer att ställa på den typen av dokumentation.

Vi vet ännu inte hur många som kommer att omfattas. De tre partierna har uppskattat antalet som kommer att lämna in en ansökan till cirka 20 000 personer, men ingen kan säga med säkerhet eftersom vi inte vet hur många som lever gömda. Oavsett så kommer den tillfälliga lagstiftningen att ställa stora krav på Migrationsverkets handläggare och i ett senare skede på kommunerna.

Vi vet inte heller i detalj hur själva ansökningsförfarandet ska gå till. Kan man skicka in en ansökan eller måste den lämnas in personligt? Migrationsverket kommer att sprida den informationen. Viktigt, menar vi, är att den som levt gömd och känner sig minsta osäker ska se till att ha någon med sig när han eller hon går för att lämna in sin ansökan.

Så fort vi vet något mer kommer vi med ny information till er.

Undantag från kravet på arbetstillstånd
I överenskommelsen mellan de tre partierna ingick också att de som fått avslag men där beslutet inte kan verkställas med tvång på grund av situationen i hemlandet ska kunna arbeta utan att det krävs arbetstillstånd. Idag beviljas sådana tillstånd av migrationsverket där man kan anta att väntetiden blir mer än fyra månader. Reglerna idag säger att när man får ett avslag så fråntas man också rätten att arbeta. Detta blir förstås extra svårt för den som inte kan avvisas med tvång och som kan tvingas leva här i många år utan att få rätt till arbete.

För oss är det självklart att undantaget ska gälla alla där avslagsbeslutet inte kan verkställas med tvång, dvs. de som inte fått jobb ska kunna söka, de som fråntagits sina jobb därför att de fått avslag och de som jobbar nu trots avslag. Vi försöker nu få regeringen att se på överenskommelsen på samma sätt som vi.

De svårt sjuka barnen
Vi har den senaste tiden sett uppseendeväckande avvisningar av svårt sjuka och apatiska barn. Regeringen fattade i somras ett praxisbeslut som gällde en uzbekisk pojke. Alla var övertygade om att de apatiska barnen nu skulle få stanna och att det skulle vara slut på den grymhet som visades dessa barn. Migrationsverket och Utlänningsnämnden ska därför senast den 15 november redovisa hur de tolkat regeringens praxisbeslut. Partierna ska sedan vidta sådana åtgärder att intentionerna bakom beslutet – att dessa svårt sjuka barn ska få stanna – uppfylls.

Gömda barns skolgång
I budgetförhandlingarna lyckades vi driva igenom 50 miljoner kronor till kommunerna för gömda barns skolgång. Detta för att kommuner inte ska kunna hävda att de inte har råd. Eftersom det inte är helt enkelt att få fram bestämmelser som garanterar barnens säkerhet valde vi att se till att kommunerna skulle få pengarna först. Samtidigt tillsätts en utredning för att lösa frågan om hur barnens trygghet ska garanteras i skolan. Det ska ju t.ex. inte vara möjligt för polisen att följa barnen hem för att röja var familjen lever gömd. Regeringen håller därför på att ta fram förslag till direktiv som vi förstås ska förhandla.

Hälso- och sjukvård för asylsökande
Regeringen vill nu lägga fram en proposition om en särskild lagstiftning för asylsökandes rätt till hälso- och sjukvård. Vi har i budgetförhandlingarna sagt nej till en särlagstiftning med etniska förtecken utan menar att alla som bor i Sverige ska omfattas av en hälso- och sjukvårdslag.

Vi återkommer med information så fort vi själva får information eller vet mer. Ni kan förstås alltid höra av er till oss.
Kamratliga hälsningar
Ulla Hoffmann
Kalle Larsson
Vänsterpartiet

Uppdaterades: 14 nov 2005